Det var en av de mest formella situationer jag någonsin ätit mig igenom, och jag tror ju ofta att mat är lösningen på allt!
Det var som att vara med i en film, allt från den tysta och diskreta betjänten som serverade välkomst drinken till hur maten serverades synkroniserat av serveringspersonalen. Det var helt fascinerande. Ljudlöst tassades det runt och vatten hälldes och vinglas påfylldes... min stackars hjärna försökte minnas allt som jag kan ha lärt mig och inte lärt mig av Ribbing. Vi satt alla andäktigt och väntade på att ambassadören skulle ta första tuggan, innan vi alla mycket välartat började äta.
Ena dagen får man åka i bakluckan med bagaget och nästa dag sitter man och konverserar om etniska motsättningar på Krim samtidigt som glaset aldrig blir tomt. Man kan ju inte påstå att mitt jobb är tråkigt iaf... men att hen alltid bör vara välklädd. Kanske dags att sy upp en kostym och skaffa det där röda läppstiftet...
det som Matilda bär upp så fint...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar